Hej mina fina
Ja just i denna stund kollar mina fina flickor på Emil och jag väntar på att maken ska komma hem men jag vet qatt jag kommer få vänta länge då han ringde för ett tag sen och var kvar i Uppsala för att handla en massa till smörgåstårtorna inför Léones kalas. Jag själv ville baka en egen tårta till henne men V tyckte inte det utan en köptans skulle det vara. Hm, man kan ju undra om han inte gillar mina tårtor? Jaja, nu är det så det blev även om jag inte ville det.

Och oj vilken jäkla fas mina tjejer kommit in i. Ibland vill jag bara gå och gömma ming man det går ju inte. Léone är inne i en klängfas och sen vll hon inte heler att Lilly ska peta på henne om hon inte är med på det. Och Lilly, ja, det har jag ju sagt förut. 2 års trotsen är verkligen en pain in the as! Ibland tror jag verkligen att ungen gått och blivit helt döv på ett ögonblick för lyssna, ja det gör hon inte längre. Men hur många gånger man än sähger till så går det in i ena örat och ut i det andra. Och tillslut tappar man tålamodet och skriker för att sedan känna sig som den dåligaste föräldern i detta universum. Mår pyton mest hela tiden nu när vi är i denna fas. Men jag hoppas verkligen att den snart går över för annars kommer jag nog gå sönder inombords.

Nej nu är det en stor tjej som ropar fördig här så jag måste sluta.