Nu har jag äntligten fått ihop min fullständiga förlossningesberättelse 3 veckor efter att lillan är född. Har ju inte riktigt hunnit med att knåpa ihop den innan & sen har man ju tyvärr glömt bort den ibland med näör tiden funnits. Men nu så är den äntligen helt klart så nu ska ni få läsa lite om hur våran första advent var.
Förlossningsberättelsen:

Natten till söndagen den 28/11 så började mina värkar komma. Jag vaknade till vid 4 tiden första gången då jag kände av dom men reagerade inte så himla mycket. Precis som förra gången så förstod jag inte riktigt att det kommit igång utan det var först vid 5 tiden som jag förstod att Léone nu var redo att komma ut. Jag låg sedan & kollade hur värkarna medans jag småsov mellan dom. När Lilly sedan vaknade upp så gick jag in till henne & efter det gick jag tillbaka till V för att berätta att jag haft värkar sen 4 tiden så det nog var på G. Sen var det inget mer med det =)

Vi gick sen ner för att äta lite frukost & jag fick äntligen min efterlängtade vörtlimpa som jag haft ett sug efter så otroigt länge så jag var otroligt peppad denna dag. Värkarna kom sedan lite hur som med allt från minuter mellan till uppehåll på ca 30 minuter mellan vissa av dom så vi förstod att det nog skulle ta ett bra tag innan förlossningen skulle komma igång ordentligt. Vi satt mest bara & väntade på att värkarna skulle kicka igång lite mer så dagen blev otroligt lång kändes det som för oss alla här hemma. Jag satt i början mest bara i soffan där värkarna var otroligt milda & jag hade otroligt lätt för att skjuta bort dom oberörd vilket kändes skönt eftersom Lilly var hemma. Men sen blev jag väldigt uttråkad vilket gjorde att jag började städa lite här hemma & vi körde även igång med ett pepparkaksbak i hopp om att det skulle dra igång värkarna mera men det blev bara intensivare för stunden.

Sista magbilden som är tagen 3 dager innan Léone är född.

När klockan började närma sig 17 så blev både jag & V så otroligt trötta på att bara sitta & vänta så vi började nu prata om hur vi skulle göra med Lilly. Vi kände båda att vi ville att hon skulle åka iväg till sin farmor & farfar så vi skulle slippa ringa hit någon ifall vi skulle behöva åka in på natten. Så vi bestämmer här att vi sa packa in alla våra saker i bilen & jag ringer nu till förlossningen för att kolla om vi skulle kunna komma in ifall det börjar hända saker då jag nu hade 7 minuter ellan mina värkar hela tiden sen nästan 1 timme tillbaka. Fick till svar att det var lugnt på förlossningen så det var bara att titta in om jag ville men att det kunde vara skönt om vi stannade hemme eller var hos en kompis så länge vi kunde så vi skulle slippa vara på förlossningen länge i onödan. Fick även frågan om mitt vatten gått vilken det inte hade gjort men BM som jag pratde med berättade att det skulle komma mera intensiva värkar om vattnet skulle gå vilket hon tyckte var bra att veta.

Vi lade sedan på & jag ropade på V för att berätta vad vi kommit fram till. Han ringer sedan sina föräldrar för att berätta att Lilly skulle komma & att dom skulle vara redo med mat till henne. Jag börjar nu göra mig iordning & när jag sätter på mig mina skorna känner jag hur en konstig känsla kryper i mig. Det är vattnet som går & klockan är här runt 18 tiden. Jag börjar bara skratta när jag känner hur det småsipprar ut lite vatten för det känns så otroligt sjukt på något vis. Jag spran in på toaletten som ligger vid hallen där jag slänger in den tjockaste bindan vi hade hemma i trosan för att slippa bli dyngsyr i bilen & sedan åker vi iväg till svärföräldrarna.

Vi lämnar sedan iväg Lilly där ett par närvösa farföräldar väntade & i samband med det så sprang svärfar in med henne så vi inte hann säga hej då vilket resulterade i att hon blev lite små ledsen & frågade efter oss. Vilket var otroligt jobbigt att höra när vi sen ringde hem för att berätta att Léone kommit till världen.

Vi åkte sedan in mot Uppsala där vi åt mat på McDonalds innan vi begav oss in mot förlossningen. Var ju tvungen att ladda batterierna inför en vad vi trodde lång natt.Men oj vad det skulle visa sig att vi hade fel på den punkten.

Vi kom sedan in på förlossningen en stund efter 19 tiden där vi fick komma in på ett undersökningsrum. Där kopplades ett CTG in för att kolla Léones hjärtljud & även komma hur ofta mina värkar kom. Jag hade då värkar med 5-7 minuters mellanrum men dom hade nu blivit starkare & var nu tvungen att andas djupa andetag för att orka med dom ordentligt. Jag blev nu inte heller undersökt nu pga infektionsrisken så jag vet inte hur mycket som hänt där nere vid denna tidpunkt. Nu knäppte V även kort på klockan som var 19.34. Jag börjar skratta när han knäpper kortet & säger att hon ska vara född innan klockan blir 00. Inte kunde jag i min vildaste fantasi gissa vad som skulle hända nu.

Det härliga klock kortet =)

Vi fick sedan vid 20 tiden komma in till ett vårdrum där vi skulle vänta på att värkarna skulle dra igång mycket tätare & intensivare. Vi gick nu ut till allrummet där vi satte oss vid tv:n för att kolla på "vem kan slå filip & fredrik" men jag stannade inte där ute länge alls då jag kände hur värkarna blev så otorligt mycket starkare på engång. Jag gick in på rummet där jag andades igenom några värkar innan jag gick ut & hämtade V. Han sa sedan till våran BM att jag hade det jobbigt så dom kom in & jag fick nu varma kuddar för att linda lite. Klockan var här någonstans mellan 20.30-20.45. Jag försökte så gott jag kunde att bara andas genom värkarna vilket gick men inte mer. Jag stod lutad över gåstolen & stampade ut värkarna samtidigt som V klockade allt. Värkarna som var riktigt intensiva kom nu med 3 minuters mellanrum & höll i sig 1½minut. V hämtade personalen igen & jag berättade att värkarna var otroligt jobbiga nu så jag ville komma till ett annat rum där det skulle finnas lustgas haha.

Här kom nu den nya personalen in som började vid 21 & dom gjorde en undersökning av mig som visade att jag hade öppnat mig 4 cm. Jag fick nu byta om &fick komma in i ett förlossningsrum där dom satte igång lustgas till mig. Mina värkar var nu otroligt täta & jobbiga. V fick massera mig i ryggslutet nu för att jag skulle kunna andas igenom värkarna med lustgasen. Vi säger nu till om att vi vill ha ryggmärgsbedövnigen men dom sa att dom helst ville vänta ett litet tag till för att vara säkra på att värkarna skulle hålla i sig & inte stanna av med dom satte nu dropp för att förbereda inför EDA:n. När dom satte infarten till droppet så började det spruta blod på golvet & dom fick inte stopp på det utan fick trycka in droppen för att det skulle sluta. Så dom stackars barnmorskorna fickcställa sig & torka upp en massa blod på golvet mitt i allt med. Här har man även satt fast CTG:n igen.

Jag kände hela tiden att värkarna var otroligt starka & lustgasen bet inte fast min MB hade dragit upp styrkan på den. Jag tyckte att den mest bara var i vägen eftersom den inte hjälpte så jag lade iväg den. MB tyckte att jag skulle försöka använda den iaf men jag kände att det inte var någon ide. Jag hann inte med att få den över munnen innan värkarna var för starka så jag bad dom stänga av den. Jag märkte även här att värkarna var helt otroligt starka för hela min kropp stannade av när dom kom & det blev helt svart för ögonen på mig samtidigt som min kropp blev helt lam. Vi frågade en gång till om vi inte kunde få EDA:n & nu tyckte dom att vi kunde ta & undersöka snart för dom ville vad som hade hänt sen sist innan man ringde in narkosläkaren. Klockan var nu runt 22.20 när den ena barnmorskan skulle undersöka mig. Det fanns även en till BM i rummet som stod vid min högra fotsida & en Bm student som fick pröva att känna mm vilket jag inte hade några problem alls med. Jag hade ju lite annat att tänka på =)

När BM undersökte mig så ser jag på V att det är något som står på. Hon säger då till mig att hon förstår att jag har otroligt ont & att det trycker på för jag hade nu öppnat mig till hela 9 cm + att huvudet låg mot bäckenet.Den BM som stod vid min fotända ställer sig & börjar lite smått hysteriskt säga att det är helt omöjligt att jag kan ha öppnat mig så mycket på så kort tid. Det kändes ju otroligt konstigt att höra detta av en Bm, att det skulle vara omöjligt att öppna sig 6 cm på mindre än en timme. Men det var tydligen något jag hade klarat av. Jag kände nu att jag fick lite nya krafter & satte mig nu upp för att andas lite. Precis när jag gör detta känner jag att mina krystvärkar kommer jag säger givietvis detta till BM som nu i panik fick börja förberda inför Léones ankomst.

Klockan var nu runt 22.25 & efter 16 minuters krystvärkar fick vi upp våran älskade andra lilla dotter på mitt bröst. Hon var helt underbar precis som sin syster. Så klockan 22.41 är lilla Anita Léone Röjerås född med den underbara storleken på 49cm & en vikt på 3130g. En helt perfekt liten tjej helt enkelt. Lyckan var total! När moderkakan sedan kommit ut undersökte dom mig för att se om jag behövde sys någonting men jag hade inte fått en enda liten rispa så det slapp jag. Så nu var det bara att njuta av det nya livet som nybliven 2 barnsmamma.