Hej
Det går inte en enda dag då jag inte tänker på min plutt i magen & dennes syster. Jag har ju haft det så himla lätt med Lilly. Under graviditeten, förlossningen & under detta år hon har funnit gär ute hos oss. Och jag har nästan svårt att tro att jag kan få ha en sån tur igen.

När vi fick redan på att Lilly låg i magen fanns inte missfall på kartan. Ocj jag hade inga som helst tankar på foglossning eller problem vid förlossningen. Och jag vet ju inte om det har något med att jag inte tänkte på det som gjorde att jag slapp det. Men med Lilly-syskon så fanns tankarna ofta på missfall fast jag vet att det brukar vara sällsyntare vid andra barnet. Men dom låg endå där hela tiden & grodde. Och jag vet ju att det är mycket större chans  att få foglossning vid andra barnet än vid första så dom tankarna finns ju där hela tiden med. ;Man skulle ju kunna tycka att man ska vara räddare & oroligare vid första barnet & inte vid andra men just så är det i mitt fall.

Frågade min mamma om hon & mormor någonsin haft foglossning då jag tänkte att det kanske kunde vara lite smått "ärfligt" eller vad jag ska säga =) Att man kanske har lättare att få det om ens mamma eller mormor haft det. ja ni förstår vad jag menar =) Och min mamma har ju 4 barn & min mormor fick 7 men ingen av dom hade det någongång så jag får väl helt enkelt hoppas på bra gener. Men ororn ligger endå där & gror. Otroligt jobbigt.

Det är ju inte så att jag bara tänkter på det mindre roliga men dom tankarna kommer ju tyvärr ibland dom med. Men det finns så många underbara tankar jag har med.

Jag har börjat säga till Lilly att det ligger en bebis i magen nu. Hon älskar bebisar & lyser verkligen upp när hon ser en liten en som ligger i en vagn eller en famn. Och hon lyser upp så underbart & klappar på magen & pussar den. Hon är ju för underbar! Och hon älskar ju att mata oss & pyssla om oss. Hon tog tex här om vällen fram sin lilla babyborset & borstade mitt hår & fixade det. Och hon skulle hela tiden backa & kolla om det blev bra. Och idag så spelade V ett bilspel på sitt xbox & en annan bil körde på honom så han krockade så han började skälla på bilen. Och Lilly som sitter bresvid mig i soffan ställer sig up & skäller ut bilen som gjorde illa hennes pappa efter noter & sa flera gånger "pappa pappa" & skulle försvara honom. Min älskade lilla tjej. Jag vet att hon kommer bli den bästa syster någon kan önska sig. Hon kommer verkligen se till att ge den lille i magen en massa kärlek & ta hand om den. Det finns inget tvivel om det. Och jag är så stolt över att vara hennes mamma.

Så även om det finns saker jag har varit/är orolig över med Lilly-syskon & graviditeten så finns det inte på kartan när jag ser hur underbar Lilly är som person & mot magen eller när den lilla rör sig där inne. För jag vet att det är kärlek & kärleken övervinner ju allt♥